justonlywendys

En norsk 52-årig pedofil är på rymmen. Han tros vara i Sverige och är dömd mycket grova barnsexbrott.

Søren Bjørnested vid polisen i Danmark säger att det finns en risk för att mannen återfaller i nya sexbrott.
Det är i över en vecka nu som polisen i Danmark har sökt efter 52-åringen sedan han rymde från en psykiatrisk klinik i Roskilde. När han sedan inte återvände från en permission tror den danska polisen att mannen tagit sig till Sverige eller Norge. Anledningen till att man tror att han finns här är för att han har många bekanta i dessa två länder.
Mannen bedöms som farlig enligt polisen och läkarna.
Svenska rikspolisstyrelsen säger dock till TT att den inte har fått någon information om att mannen ska befinna sig i Sverige.

Den 52-årige mannen är som sagt dömd för flera sexbrott mot barn. 1989 hade han fört bort en nio år gammal flicka i Sakskøbing i Danmark. Mannen höll henne fången i två dygn medan han våldtog och begick andra grova övergrepp mot henne. Tack vare grannarna som hörde hennes skrik räddades hon.
Men 1992 dömdes han på nytt för att ha försökt våldta en sju år gammal flicka under en permission från en psykiatrisk klinik. Mannen utgav sig för att vara polis och var klädd i polisuniform då han tvingade med sig flickan in i ett hyreshus där han förgrep sig på henne.

Jag tycker detta är för jävligt och att man borde ha med koll på sina patienter. Om man vet vad dem är kapabla till och vad dem har gjort så tycker jag att man inte lämnar sådana personer utan uppsikt eller kontroll.

Vad är finanskrisen (bakgrund)?

Finanskrisen har mestadels orsakats av den amerikanska suprime-krisen och startade i USA redan år 2006. Suprime är beteckningen på bolån till husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar, att bankerna lånar ut pengar till människor som inte har råd att betala tillbaka dem.
Så i grunden handlar det om att demokraterna har tvingat banker att låna ut pengar till kreditovärdiga svarta låntagare. På så vis har huspriserna drivits upp till mer än vad dem igentligen är värda samtidigt som enorma pengar lånats ut till människor som egentligen inte har råd med lånen. Lånen har för det mesta behövts till bostadsköp, men när bankerna då inte får tillbaka sina pengar så drivs dem mer och me mot konkurs och slutligen, utan pengar tvingas dem gå i konkurs.

Detta blev ett problem och man tvingades att sänka alla räntor för att på bukt på det hela. Anledningen till att detta drabbat hela världen i stort sett är för att baknerna lånat pengar av andra banker i andra länder, på så sätt har de bankerna också drabbats och krisen sprider sig längs med hela världen.Därför har den amerikanska staten och alla andra länder (som är drabbade av finanskrisen) tvingats att gå in med enorma summor pengar för att rädda bankerna från att gå i konkurs helt och hållet.

Senast vi hade ett liknande problem var i slutet av 20-talet när börsen stupade rakt ner. Det gjorde också människor som var rika och som blev fattiga på bara några fåtal sekunder. Dessa mmänniskorna hoppade från hus och annat för att de inte kunde leva med att vara fattig. De flesta blev av med allt de ägde och allt de någonsin tjänat.
Krisen vi har nu är väldigt lik den på 1929 och nu när USA är i full gång med sitt presidentval försöker de två kandidaterna att berätta att just de har en bra lösning.

Men USA har högre skulder än någonsin, detta beror främst på att de vill vara den bästa nationen i hela världen, men de har inte pengar till att vara det. Anledningen till detta beror på det utdragna kriget i Irak som har kostat flera hundra miljarder. Sammanlagda summa av USA:s skulder är inte flera miljarder utan flera triljoner, USA har lånat en halv triljon av Kina och hur hade de tänkt sig att det skullet bli när Kina vill ha sina pengar tillbaka? USA sitter i en stor kris som bara blir större och större.

Påverkar finanskrisen mig?

Man säger att finanskrisen är beräknad att vara i flera år och har till och med pågått i flera år, därför kommer den troligtvis att påverka min genaration också. När man flyttar hemifrån kommer det bli svårare att få lån till bil och lägenhet m.m så därför kommer min genaration också drabbas. Därför kanske vi inte kommer kunna flytta hemifrån förens flera år efter det att vi gått ut gymnasiet bara för att vi istället måste jobba ihop en massa pengar först så att vi har råd att köpa allt med egna pengar och slipper ta lån.

Kan vi lära av historien, vad som hänt under dem gångna kriserna och den som vi har just nu?

På grund av att alla banker är byggda som ett spindelnät, helt beroende av varandra har finanskrisen spritt sig över stora delar av världen, bankerna måste alltså arbeta så att inte riskerna sprids och myndigheterna i olika länder måste samarbeta för att kunna kontrollera finansmarknaden.
Marknaden fick gå före regleringarna, bankernas vinster fick gå före insyn och detta har skett tidigare i historien så staterna måste ta lärdom av det som hänt och se till att inte upprepa samma misstag om och om igen. Det är bland annat där problemet ligger, man rättar bara till problemet för tillfället och förhindrar inte att det upprepas igen.

Finanskrisen påverkar ju inte bara rika inom finansvärlden, den påverkar oss också. Volvo har bland annat tvingats avskeda över 3000 personer för att deras bilar inte blir sålda på USA:s markand, så just nu står jätte många helt plötsligt utan jobb.Nästa gång kanske det är någon närstående som mister jobbet, och för oss som är unga och snart ska bege oss ut i arbetslivet kan det bli svårare att få jobb för att det inte behövs så många anställda just på det jobbet vi vill ha, därför kanske det blir svårt för oss att söka jobb.

Så det enda vi kan hoppas på är att denna lärdom kommer att bestå och att staterna/ bankerna använder sig av den.

Ylva (min "farmor/mormor") är född 1943 och uppvuxen i en liten by ute på landet i mellersta Skåne.
Dem flesta som arbetade eller bodde där eller runt omkring var fattiga småbönder. Man hade dock lätt för att få arbete eftersom det behövdes mer arbetskraft på den tiden i jämförelse med idag då vi har en massa maskiner som har ersatt alla jobb. På hennes tid var det knappt någon som gick arbetslös. Många va dem som arbetade var säsongsarbetare. Man hade inte mycket pengar men tillräckligt för att få mat, kläder och skor på fötterna. Dock fick man inte så ofta det man önskade sig, fanns inte pengar till det.

På 40- talet roade man sig inte som man gör idag. När det var vår ute så hoppade men hopprep och bollade och på vintern åkte man skridskor eller skidor. Skridskorna på den tiden såg inte ut som dem gör idag, man hade något som kallades sillarör som man spände fast på sina skor.

När man väl kom upp i ålder och hade blivit en ungdom så åkte man istället iväg och dansade en gång i veckan, fler gånger hade man inte tid eller råd till. Någon enstaka gång gick man på bio och man blev glad om man ens hade råd att ta sig till staden någon gång. Men innan man fick sticka iväg och hitta på något eller ens ha fritid så var man tvungen att hjälpa till där hemma. Hemma hos Ylva fanns det 3 kor, några grisar och en häst och även om det inte är så många djur så var det mestadels ändå mycket att göra.

För ca 60 år sedan så fanns det utbildning. Detta innebar att Ylva hade möjligheten att gå i skola. Hon gick bara 8 år i skolan. Årskurs 1-5 gick hon i den lilla byn hon är uppväxt i, Axelvold, vilket är samma ställe där jag bor. År 6-8 gick hon i en närliggande ort, Svalöv. Man började dock inte läsa engelska förrän man börjat i 6:e klass. Engelsk lektionerna var inte så givande då man mest bara fick översätta lite som läraren sa på svenska till engelska. Eftersom det på den tiden inte var så viktigt att man behövde kunna engelska så lärde man sig heller inte så mycket. Det fanns vidare utbildning ifall man ville plugga vidare men man var inte tvungen till det och det var inte nödvändigt för att få ett bra jobb. Men de flesta började jobba direkt efter att dem slutat 8:an för att tjäna pengar.
Man sommarjobbade mycket. Ylva sommarjobbade för det mesta med att plocka bär/frukter och potatis. Man jobbade länge för när man åkte hem hade det redan hunnit bli mörkt.

De transportmedel som fanns då är samma som det finns idag, bil, tåg, buss o.s.v. men man färdades mest med en cykel och tog mest bara bussen om man skulle in till stan nån enstaka gång. Bussar och tåg användes inte lika mycket på den tiden som de gör idag.

Vi vet att nu för tiden så importerar man mycket från andra länder, bland annat mat. Men på Ylvas tid så var man till största del självförsörjande. Man odlade sin egen potatis, grönsaker, kött fick man när man slaktade nån gris eller ko, mjölk fick man från korna. I stort sett var smör och ost det enda dem köpte i affären och någon gång kött. Kanske det importerades en hel del från andra länder i matväg då också men man köpte inte så mycket i affärerna.

Huset Ylva bodde i var lagom stort. Det fanns inte så många rum men man gjorde vid allt eftersom man hade råd till det. Badrum fick de inte förrän Ylva var 19 år gammal. De använde utedass och tvättade sig lite i en liten skål och när Ylva behövde duscha så åkte hon till en släkting och duschade där. Ylva fick eget sovrum när hon var ungefär 15 år gammal och det var på den tiden rätt lyxigt, att få ha eget rum. Tv hade de inte förrän hon var 20.
Man hade ingen tvättmaskin (1966 hade de fått tvättmaskin i sitt hus) så när det väl behövdes tvätta så tvättade modern i en hel vecka. Man lade kläderna i blöt kvällen innan och sen kokade man dem och därefter skrubba man de mot en tvättbräda. Först började man med fintvätten därefter vittvätten, sen kulörtvätt och mattor sist. Man tvättade inte på vintern alls, bara det mest nödvändiga så man var väldigt skitig på den tiden, men eftersom alla var skitiga så det gjorde inget att man själv var lite skitig. Det fanns inte dem resurserna då så.
Man hade inga avlopp i huset. Det fanns heller inget varmvatten men kallvatten kunde man få in i huset i alla fall annars fanns det bara vatten där ute i brunnen. Man hade ingen vanlig spis utan en vedspis med värmeledningar som gick runt i huset så man fick värme. Så om man bland annat ville ha varmvatten så fick man sätta eld i vedspisen och sen värma vatten på spisen.
Det var väldigt primitivt att bo.

Förra onsdagen på morgonen hade en 7- årig pojke lyckats bryta sig in på krokodilfarmen i Alice Springs i Australien och mata krokodilerna. Han hade matat dem med andra djur från djurprken varav en sköldpadda & 4 mindre ödlor. Pojken ska också ha fört en ca 2 meter lång 20-årig varan till gapet på krokodilen Terry som är en 200 kilo tung  saltvattenskrokodil.

 

Efteråt hade pojken till och med ha slagit ihjäl 3 andra ödlor.
Övervakningskamerorna ska ha fångat hela detta bisarra tilltaget.

Djurparkschefen Rex Neindorf säger att det är helt otroligt att en pojke kan orsaka sådan förstörelse på så kort tid. Enligt honom kommer det bli svårt att ersätta flera av dessa djuren, men eftersom pojken var under 10 år så kan han inte hållas ansvarig. Därför hotas pojkens föräldrar av stämmning. 

HUR kan en 7 åring bryta sig in på ett Zoo?  Vad säger det om säkerheten  och övervakningen egentligen? Den som skulle åtalas är djurparken för att de har så usel bevakning av de vilda djuren som dessutom kan vara farliga ifall de kommer ut! Om en 7- årig pojke kan ta sig in utan att bli upptäckt så finns det lika stor risk att djuren tar sig ut ju. Och vart fan höll föräldrarna till när detta hände?!  De bor ju inte vägg i vägg med zoo:et.

Allt detta snack om jämställdhet m.m. får en att börja fundera över, hur jämställda är vi egentligen i Sverige idag? Ibland hävdas att Sverige är världens mest jämställda land i världen, andra menar att vi har långt kvar till verklig likabehandling och jämställdhet mellan könen. Jämför Sverige med ett annat land (eller om ni vill kan ni istället jämföra två andra olika typer av länder t.ex. ett i -land u-land) utifrån statistiska uppgifter eller mer fritt. Diskutera först vilka frågor eller uppgifter som är mest utslagsgivande för att avgöra graden av jämställdheten i ett land . Försök sedan hitta statistiska uppgifter krig detta, och dra slutsatser.

Vi vet att Sverige ha blivit lite mer jämställt än vad det har varit förut och vi jobbar fortfarande med att få vårt land att bli så jämställt som möjligt för allas bästa. Men ännu är det inte helt perfekt. Kanske är det så att Sverige i jämförelse med alla andra länder i världen är mer jämställt och därmed det mest jämställda landet i hela världen. Enligt statistik på:

http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik.as

så kan man se att männen tjänar mer än vad kvinnorna gör, även om man tar hänsyn till kvinnornas yrke, ålder & utbildning.
Jämställdheten har gjort faktiskt gjort visa framsteg sedan 70-talet.
Bland annat när det gäller arbetskraftsdeltagandet har kvinnor och män närmat sig varandra. Förra året fanns det inom arbetskraften 81 % kvinnor och 87 % procent män. 1970 fanns det bara 60 % kvinnor och hela 90 % män inom arbetskraften. Även småbarnspappor har blivit bättre på att ta ut föräldrapennig. från 1970 till 2007 hade föräldradagarna hos männen ökat med 21 %.

Enligt statistik som går att hitta så stämmer det faktiskt att Sverige är världens mest jämställda land.

World Economic Forum, WEF, har undersökt hur det står till med jämställdheten mellan kvinnor och män i 58 länder. WEF använde bland annat en poängberäkning, från ett till sju, där siffran 7 innebär största möjliga jämställdhet.

• Sverige 5,53 - (Här kan man se att vårt land inte har så långt kvar till full jämställdhet och siffran 7 är största möjliga jämställdhet).
• Norge 5,39
• Island 5,32
• Danmark 5,27
• Finland 5,19
• Nya Zeeland 4,89
• Kanada 4,87
• Storbritannien 4,75
• Tyskland 4,61
• Australien 4,61
• Lettland 4,60
• Litauen 4,58
• Frankrike 4,49
• Nederländerna 4,48
• Estland 4,47

• Venezuela 3,42
• Grekland 3,41
• Brasilien 3,29
• Mexiko 3,28
• Indien 3,27
• Sydkorea 3,18
• Jordanien 2,96
• Pakistan 2,90
• Turkiet 2,67
• Egypten 2,38 - (har mycket långt kvar till största möjliga jämställdhet).

Enligt World Economic Forum har jämställdheten kommit längst i de nordiska länderna.

Sverige är faktiskt väldigt jämställt men inte tillräckligt för att alla ska må bra och ha samma villkor/ förutsättningar. Enligt statistik är Sverige faktiskt världens mest jämställda land. Samtidigt som vi faktiskt har långt kvar till verklig likabehandling och jämställdhet mellan könen. Så BÅDA dessa påståenden som jag även nämnde i inledningen kan faktiskt stämma.

Om man jämför ett i-land och ett u-lands jämställdhet så visar det att...

För er som inte vet vad ett u-land respektive i-land är så är det så att: ett i-land är ett industrialiserat land, ett land som genomgått industrialiseringen. Ett i-land är oftast rikt och har en balanserad inkomst. Något som kännetecknar ett i-land är bland annat:

• Större delen av befolkningen bor i städer
• Hög BNP
• De flesta som växt upp i landet har fått skolutbildning som barn
• Hög medellivslängd
• Låg spädbarnsdödlighet
• Låg befolkningsökning
• Liten skillnad mellan medel- och överklass

Ett u-land är raka mottsatsen till ett i-land. Den ursprungliga betydelsen för ett u-land är "underutvecklat land" men med tiden har det ändrats till "utvecklings land". Ett u-land är ett fattigt land och med låg BNP per capita.

Nya Zeeland är ett exempel på ett i-land (industrialiserat land) och Tanzania är ett u-land (underutvecklat land).

Hur skulle det bli om man jämförde dessa två länders jämställdhet?

Eftersom Nya Zeeland är ett i-land så kan vi redan nu fastslå att de har en bra ekonomi, hög BNP som låg på 106 miljarder USD år 2006 och de har en bra skolutbildning där barn börjar skolan redan vid 5- års ålder. Landet har 4.1 miljoner invånare. Landet har också en arbetslöshet som är nere på rekordlåga 3,9 %.

Tanzania däremot som är ett u-land är ett mycket fattigt land med 37 445 392 invånare. Landets jordbruk är den viktigaste näringen. På grund av klimatet och landets topografi så är odlingen begränsad till endast 4 % av landets yta. Mer än 30 % av landets befolkning är mycket fattiga. Om man skulle jämföra inkomstskillnaderna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst så är skillnaderna mycket stora. Landet har också ett mycket stort hälsoproblem, aids. År 2001 var ca 8 % av befolkningen smittad och fram till 2001 hade redan 140 000 människor av befolkningen dött av aids.
Befolkningens medelålder 2002 var 17,5 och 2003 var befolkningens medellivslängd 44,5 år.
Spädbarnsdödligheten låg år 2003 på 10 %.

Nya Zeeland är det 6:e mest jämställda land i hela världen. Men Tanzania ligger långt ner på den listan. Genom att läsa det jag skrev precis ovan och använda sunt förnuft så kan man förstå varför det är bättre jämställdhet på Nya Zeeland än vad det är i Tanzania. Kvinnor på Nya Zeeland har tillgång till ett bredare utbud av möjligheter inom utbildning, politik och arbetsliv än vad kvinnorna har i Tanzania. I Tanzania så är det först och främst männen som får jobb eftersom dem förmodligen anses vara bättre än kvinnorna. Samtidigt finns det inte så många jobb i Tanzania och därför svårt att erbjuda jobb till kvinnorna eller erbjuda utbildningar. På Nya Zeeland däremot så finns det ett stort utbud av jobb och det som är mindre bra är att precis som i dem flesta andra länderna så tjänar männen mer än vad kvinnorna gör.

Hur olika är mäns och kvinnors beteenden, värderingar, förutsättningar och villkor egentligen? Hur uppfattar man skillnaderna mellan könen och vad beror skillnaderna på? Hur mycket beror det egentligen på biologiska skillnader och hur mycket på vår uppfostran och samhällets normer? Är synen på och uppdelningen mellan män och kvinnor bra som den är eller borde den förändras, i så fall hur?

- Jag tycker att mäns och kvinnors beteende är olika på det sättet att män är ganska så mycket ute efter makt och försöker därför hålla kvar sin plats längst upp på rangordningen så bra som möjligt. Medans vi kvinnor får nöja oss med det vi får och i huvudtaget ens kan få.

En kvinna värderar det mesta väldigt högt. Ett jobb som är högre än bara försäljare eller något liknande betyder jätte mycket för en kvinna som med det könet har svårt att nå högre platser som till exempel chef. En man som är chef tycker inte att det spelar så stor roll. Han har inte lika stora värderingar som en kvinna. För dem är det enklare att bli chef eller högt anställd eftersom de anses vara bättre än oss kvinnor och därför istället jobbet. Många anser att visa jobb är manliga yrken och därför ska männen jobba med det, även om det finns kvinnor som är kapabla till att jobba med samma jobb och som har samma förutsättningar. Exempel på sådana här jobb är till exempel, civilingenjör, brandman och gruvarbetare. Samtidigt ska vi kvinnor hålla oss till dem kvinnliga yrkena såsom sekreterare, försäljare, frisör och sjuksköterska. Om vi tittar i dagens samhälle så kan vi se att en mer ökad fördelning har börjat ta form. Allt fler män jobbar med "kvinnliga" yrken och många av dem mans dominerade yrken försöker rekrytera fler kvinnor. Än så länge har detta visat framsteg och jag hoppas att det blir likadant inom dem högre satta jobben. En av anledningarna till att många män faktiskt hellre väljer manliga yrken är dock för att lönen är bättre och de får en högre status. Allt för att få ett mer jämställt samhälle.

Men hur ser egentligen förutsättningarna ut för en man respektive kvinnorna?
Det är stora skillnader mellan männens och kvinnornas förutsättningar. Om vi kollar inom chef - yrkena så blir många kvinnor trakasserade på grund av sitt kön i en betydligt högre grad än männen.
Männen har inte så stor press på sig för att bli något stort, detta eftersom de är "ämnade" att bli chefer och högt anställda. Men eftersom de tydligen redan har förutsättningarna till att bli vad de vill så blir det inte lika svårt för dem att ta sig till toppen. Vi kvinnor har däremot mycket större press på oss än vad männen har eftersom vi tydligen INTE har samma förutsättningar som vårt motsatta kön. Vi har mycket längre och svårare väg att ta oss till toppen än männen.

Dem manliga villkoren brukar vara att männen ska ta sig högt upp. De ska bli chefer och annat som en man ska bli. Vi kvinnor ska ha de lågt anställda jobben, vara hemma och passa barn och sköta hushållet medans männen är ute och jobbar och tjänar in en massa pengar. Så ser det i alla fall ut i dagens samhälle. Visst försöker man att ändra på detta och få männen till att bland annat ta ut mer föräldraledighet.

Mycket av så som jämställdheten är idag beror nog mest på samhällets normer och det har det alltid gjort, i många år. Inom det biologiska så är det ju att på grund av att kvinnor är kvinnor ska de därför enligt samhällets normer vara hemma, sköta hushållet, föda barn och passa barnen. Männen ska bara för att dem har det manliga könet och klarar av mycket, är starka o.s.v. jobba och tjäna en massa stålar. En kvinnas eller en mans uppfostran påverkar inte detta så mycket, bara lite. Till exempel så kanske en mans föräldrar hela tiden läger press på sin son och säger att " När du blir stor så ska du bli chef på... o.s.v. "Eftersom personens FÖRÄLDRAR säger detta så blir det ju en självklarhet för sonen att han ska bli något stort. Vi kvinnor får som barn lära oss hur man sköter hemmet. Medans sonen följer med pappan till jobb och med ut på äventyr så får vi tjejer stanna hemma med modern och hjälpa till en massa.

Jag tycker att uppdelningen mellan män och kvinnor idag inte är rättvis. Alla ska ha samma rättigheter, samma lön om man jobbar på samma jobb, och vi kvinnor ska inte bli nekade chefs jobb bara för att vi är kvinnor. Man håller redan på att försöka skapa en rättvisa mellan män och kvinnor i dagens samhälle. Bland annat att försöka rekrytera fler kvinnor än män till de manliga jobben så det blir en lika fördelning. Det enda man kan göra är att vänta och se och hoppas att det blir bättre.

Alla får vi hoppas på ett mer jämställt samhälle! :)